Äntligen hemma

Kändes ett tag som om dagen aldrig skulle ta slut, men som alltid så gör den det. Och då får man panik.

Träffade två, tre, nya vänner idag. Trevligt. Verkar som om det kan bli bra. Träffa även en tjej som jag gick i samma gymnasieklass som ett tag. Vi går helt fantastiskt nog i samma klass nu.

Det blev ingen tatuering, det var för dyrt. Sen så kollar de så där misstänksamt på en och frågar 'har du tänkt igenom det här? Du vet att det varar hela livet?' Ja, ja, jag vet. Men gör den nu så jag inte ångrar mig! Men det var som sagt för dyrt. Kanske nästa månad? Eller om M vill pröjsa bådas? Min nyfunna vän tyckte att det var ett jävla skämt att tatuera in en tom stjärna. För honom var det likställt med ett kinestecken. Kanske är jag helt fel ute? Jag kanske är så jävla ocool som man bara kan bli?

Fick reda på att jag är ledig imorgon. Skönt! Fast jag är herrans trött nu, sov kanske tre timmar inatt. Min självdestruktiva misshandel av kroppen fortsätter.