Mitt hemliga rum, min fristad

Nu sitter jag här framför datorn i mina nyinköpta kläder och röker. Ja, jag röker inomhus. Det är jävligt äckligt, men det är ändå bara jag och M som brukar vara hemma hos mig. Detta leder till ett litet problem som kanske kommer uppstå i helgen. Musikern bor inte i Davids lägenhet längre utan han bor hemma med sin bror. Kanske ska reda ut ett begrepp här, musikern är B:s bror. Bara så ni vet.

Hur som helst. Om jag och musikern kanske ska sova med varandra kan vi förmodligen inte göra det hemma hos honom. Han och B bor i en etta. Då kan man ju tänka 'Sov här då?' Men jag vill inte det. Jag gillar inte att ha folk här hemma. Det är liksom min fristad från resten av världen. Den får ingen annan se. Och jag vill inte att musikern ska komma hit och bara infektera den. Jag vill inte heller visa:
* Min dator från typ 1986 (Who cares om en jävla dator?)
* Mina nakenbilder på mig själv som jag har på väggen (Som om han inte redan sett mig?)
* Mitt påslakan som är trasigt (Har viseligen två, men måste använda båda pga kylan)
* Mitt badrumsskåp med produkter från 1990 (Är skrotsamalare)
* Min fula matta som kommer från ett kontor på 70-talet (Tack föresten pappa)
* Att jag röker inomhus och totalt skiter i hur det luktar

Jag vill inte behöva censurera mig själv inför musikern men det blir liksom ett nödvändigt ont för att inte komma varandra för nära. Visst har jag träffat hans päron och vart i hans föräldrahem ett par gånger och vet var han är uppväxt och vart han gick i gymnasiet (Rytmus, såklart) men jag vill inte att han ska veta det om mig. Jag har en bild av mig som jag inte vill att folk ska rasera genom att lära känna mig. Skumt.