Gaska upp dig nu!

Nu drar jag och M till Elsa och grillar och sen bär det nog av ut. Elsa pratade något om nån fest i Vitan men det känns ju väldigt under 18. Är inte så sugen på att dra dit.

Jag och M vandrade i Observatorielunden idag och talade om framtiden och sånt. Jag vill inte ha den framtiden jag nu ser ut att få. Vad gör man åt det? Hur ändrar jag nuet så att jag kan få det som jag vill sen?

Jag är på dåligt humör. M är sur som fan och fattar inte att han kanske borde gaska upp sig lite. Jävla pessimist.

Mormor, hur såg du ut när du var ung?

Nu är det snart dags att åka iväg. Ska göra ett pitstop på systemet vid centralen och köpa med mig en flaska skumpa för att fira att Sara är här. Det är knapt så jag kan minnas hur hon ser ut, ändå var hon här för ca en månad sen. Måste börja fota lite mer, vill kunna minnas hur jag såg ut och vad jag gjorde och vilka jag var med i framtiden. Någon kanske vill se det någon gång.

Ny cykel

Har du någon gång gått till en person som hjälper dig att upptäcka dina tidigare liv? Har du det så vet du att deras inställning till livet är att vart 7e år så kommer man in i en ny cykel och då fokuserar man sig på något nytt. Det kan handla om vad som helst, allt från kärlek, jobb och karriär till döden och nya värderingar.

Jag fyller 21 i år, mao börjar min nya cykel i år. Vad kommer att hända? Vad kommer att förändras? Blir det bättre? Hoppas hoppas att jag blir ekonomiskt oberoende. Fast det kanske inte är så det går till? Vad vet jag.

Min drömpartner

Har precis lämnat av M vid bussen. Vi analyserade det faktum att ingen av oss tror att vi någonsin kommer att hitta en partner, även fast jag inte gett upp hoppet riktigt än. Tror att det kanske är därför som jag tänker så mycket på just kärlek och sånt, för att jag i viss mån är desperat. Inte desperat på det sättet att jag kan ta vem som helst utan desperat för att jag inte kan förlika mig med tanken att det kanske inte finns någon för mig. Att jag aldrig kommer att få uppleva tvåsamheten utan kommer att bli fast i ensamheten och jag vet inte om jag vill vara fast där.

När jag tänker på hur mitt liv kommer att vara i framtiden tänker jag mig själv med barn och släkten och så, men det finns ingen 'andra hälft' med i bilden. Jag har liksom ingen drömpartner, jag vet hur en typisk drömpartner är men jag skulle inte vilja ha honom, den typiska. Jag vet inte vem jag vill ha, jag kan spalta upp saker jag gillar men sen när de finns där mitt framför näsan på mig vill jag inte ha de sakerna längre. Jag börjar faktiskt på fullt allvar, trots min ringa ålder, tro att jag kanske inte kommer att träffa någon. Inte någonsin. Är en förlamande tanke.

Undrar vad man ska satsa på, att bli lycklig eller olycklig?

Om jag ska satsa på att bli lycklig borde jag:
1. Bli lärare
2. Uppsöka psykolog regelbundet
3. Bara bli kär i snälla killar som älskar mig
4. Sluta dricka så mycket och så ofta

Om jag istället ska satsa på att bli olycklig borde jag:
1. Bara läsa det jag känner för just nu och strunta i framtiden
2. Uppsöka psykakuten regelbundet
3. Bara bli kär i killar jag inte kan få
4. Dricka mycket och ofta

Som det ser ut nu gör jag mig själv olycklig, men jag har ju sååå kul ibland. Kan man inte få allt?